Teater

Isländsk teater

Den som utforskar isländskt teaterliv stannar upp i förundran inför några omständigheter som svårligen låter sig förklaras. Entusiasmen inför teatern, att gå på teater såväl som att göra teater har varit så enorm sedan 1800-talets mitt att det finns utlänningar som påstår att det någonstans på ön måste dölja sig en miljon islänningar. Hur kan det komma sig att ett land med knappt 300 000 invånare har en egen opera, radio- och teveteater, fyra professionella teatrar, balett och alltsammans kryddat med tiotals amatörteatrar? Kanske svaret står att finna i islänningens stora kärlek till berättelsen, ty i själva verket rör sig väl teater om historieberättande, och när de egna författarna berättar på det egna språket, då blir teater något som på ett eller annat sätt berör var och en.

Historik

Fastän vi vet att både den muntliga och den skriftliga berättartraditionen har varit starka på Island, är det svårt att bilda sig någon riktig uppfattning om de sceniska konstarterna under gångna sekler. Det står klart att de hedniska ritualerna från flydda tider var fast knutna till årstidernas växlingar. Senare trädde kristna ritualer i deras ställe, och båda hade troligen likheter med dramatisk konst. På marknaderna kan olika slags artister antas ha uppträtt till marknadsfolkets förströelse, på Island som på annat håll i Europa och Skandinavien. En dans med teatrala element kallad vikivaki är känd från 1500-talet. Sagorna som skrevs ned på 1100- och 1200-talet innehåller också dialoger som kunde lämpa sig för att uppföras. Ordet skådespelare, leikari, förekommer i gamla lagtexter från 1100-talet.

Den gängse teatertraditionen i dag anses likväl härstamma från 1700-talet, då eleverna vid katedralskolan i Skálholt tog för sed att årligen hålla en fest kallad Herranótt, och för ceremonierna ikläda sig speciella dräkter. En av pojkarna var utklädd till biskop, och de andra föreställde de mest varierande gestalter, utan tvekan var det fråga om ett skådespel. Det var författaren Sigurður Pétursson som i Holbergs anda skrev de första skådespelen och fick pojkarna att uppföra texterna. Framförandet förbjöds av myndigheterna åren 1799 till 1820. Katedralskolan flyttade till Reykjavík år 1846, varefter skådespelen började framföras där. Med tiden utvecklades det hela till ett populärt tidsfördriv. En av teaterintressets ivrigaste förespråkare var målaren Sigurður Guðmundsson, som också uppfattade teatern som ett betydelsefullt medel i kampen för självständighet. På hans initiativ började två unga studerande, Matthías Jochumsson och Indriði Einarsson skriva skådespel utgående från isländsk folklig tradition och folksägner. År 1862 skrev Matthías Jochumsson Útilegumennirnir (De laglösa), som kom att bli den mest spelade pjäsen i Islands historia, och Indriði Einarsson skrev Nýársnóttin (Nyårsafton) tio år senare. Skådespelen framfördes av gymnasiepojkar i den ständigt växande huvudstaden. Förutom att tala för den isländska teatern var Sigurður Guðmundsson en aktiv kraft i kulisserna, han planerade dekor, dräkter och till och med masker inför uppträdandena.

På 1800-talet var Reykjavík en liten, dansktalande stad och isländskt producerade skådespel på isländska hade en enorm betydelse för att stärka den isländska identiteten. De båda unga författarna tog itu med att översätta Shakespeare och startade en tradition med översättning av utländska klassiker som fortlever alltjämt.

Leikfélag Reykjavíkur

År 1854 då de första teaterbiljetterna såldes, verkade många, vanligtvis kortlivade teatergrupper i huvudstaden. Det fanns tre olika grupper år 1890, och två av dem bildade Leikfélag Reykjavíkur (Reykjavíks teaterförening), den nuvarande stadsteatern. Länge var skådespelarna amatörer och förtjänade sitt levebröd på annat håll. De första professionella skådespelarna fick sin utbildning i Köpenhamn på 1920-talet, och följande årtionde hade teaterföreningen redan flera yrkesmässigt utbildade medlemmar. Sedan 1963 har Leikfélag Reykjavíkur verkat som en professionell teater. I flera decennier hade teatern till sitt förfogande en byggnad i hjärtat av Reykjavík, IÐNO vid stranden av Tjörnin. IÐNO fungerar fortfarande som teater, men Leikfélag Reykjavíkur tog år 1989 i bruk nya lokaliteter i stadens nya centrum.

Nationalteatern

Det frö till en egen nationalteater som såddes av Sigurður Guðmundsson redan på 1800-talet började gro rätt efter sekelskiftet, och en kampanj för att påbörja byggnadsarbetena startade år 1907. Ändå kom det att ta flera årtionden innan drömmen förverkligades. Nationalteatern (Þjóðleikhúsið) invigdes våren 1950. Det betydde inte bara 660 platser för åskådare, utan också att skådespelarna nu började få egna arbetsavtal. I dag har teatern trettiofem fast anställda skådespelare som tillsammans med medhjälpare medverkar i tio till fjorton premiärer per säsong; mellan tre- och fyrahundra föreställningar för en publik på nittiotusen till hundratusen man. Skådespelare vid den isländska nationalteatern turnerar med småskaliga föreställningar i skolor och föreningshus runtom i landet, och numera också i utlandet. Teatern har uppträtt i alla de nordiska länderna, Kanada, USA och på många håll i Europa.

Sedan år 2005 är Tinna Gunnlaugsdóttir direktör för Nationalteatern.

Andra teatrar

Islands teaterskola grundades år 1978. Den första årgången utexaminerade skådespelare prövade sina vingar genom att grunda en ny teater, Alþýðuleikhúsið (Folkets teater).

Nationalteatern har en egen balettskola, och år 1973 grundades den isländska baletten, Íslenski dansflokkurinn. Årligen står många verk på programmet. År 1998 framförde Íslenski dansflokkurinn bl.a. Jorma Uotinens koreografi Natten (Yö) som en del av kulturfestivalen i Reykjavík.

Teater görs också för barn. Under den gångna vintern hade nationalteatern "Bröderna Lejonhjärta" av Astrid Lindgren på repertoaren, en föreställning tänkt för hela familjen. Därtill finns det många fria grupper som riktar sina föreställningar speciellt till familjens småttingar. Islänningarna skriver också själva berättelser för barn, och öser härvid ämnen ur samma rika källor som inspirerar till vuxenteater; den egna berättartraditionen, myter och isländsk verklighet.

Den isländska operan är en förening av intresserade sångare och musiker, som år 1980 rustade en före detta biograf till ett eget operahus med hjälp en generös donation. Operan har gett många krävande föreställningar och iscensatt bland annat Aida.

Året 2011 invigdes konferens- och konserthuset Harpa i Reykjavík.  Harpa kommer att utöka turismen med stora konferensmöjligheter samt med ett brett utbud av program och internationella evenemang.

Akureyri teater är den enda professionella teatern utanför Reykjavík. Men de olika landskommunerna genomkorsas av ett tätt nätverk av amatörteatrar som håller hängivenheten för teatern vid liv. Antalet grupper varierar från år till år mellan sjuttio och åttio.

Islands radio grundades 1931 och televisionen 1966. Båda har på sitt sätt bidragit till dramalitteraturens existens på Island. Av de 20 skådespel som teveteatern producerat de två senaste åren har 20 varit skrivna för isländsk författarhand, liksom radioteaterns alla 18 hörspel.

Dramatik

Under det senaste seklets första och andra decennium föddes en stor del av det isländska dramats klassiker, såsom Fjalla-Eyvindur (Berg-Ejvind och hans hustru) och Galdra-Loftur av Jóhann Sigurjónsson, och Við morðingjar (Vi mördare) av Guðmundur Kamban, det första isländska skådespel som uppfördes utanför Island. Shakespeare, Strindberg, Molière och Schiller blev bekanta för den isländska publiken på 20-talet, och sedan dess har tiotals utländska skådespel fått en isländsk dräkt.

Skådespel som behandlar isländsk livsstil av isländska författare började uppföras på 60-talet. Nationalteaterns dåvarande direktör Sveinn Einarsson ansåg detta ha stor del i att bevara den nationella identiteten. Ungefär 40% av pjäserna både vid nationalteatern och Reykjavík stadsteater är av isländskt ursprung. Den egna dramalitteraturen bidrar i hög grad till att hålla intresset för teatern levande vid sidan av alla nya former till förströelse som har uppkommit i dag. Åren 1975 till 1980 är värda att nämnas, då trettio isländska skådespel hade premiär. Om än författad för en liten språkgrupp, är den isländska litteraturen djupt allmänmänsklig

Att dramatisera isländska romaner för scenen är ett sätt att bearbeta den egna litteraturen. Vintern 1998-99 till exempel uppfördes en dramatiserad version av Halldór Kiljan Laxness roman Fria män (Sjálfstætt fólk) på nationalteaterns scen. Dagens generation av isländska författare fortsätter att ta upp både historiska och aktuella teman. De mest kända namnen i dag är: Ólafur Haukur Simonarson, Guðmundur Steinsson, Kjartan Ragnarsson, Þórunn Sigurðardóttir, Guðbergur Bergsson, Einar Kárason, Ólafur Gunnarsson, Karl Ágúst Úlfsson, Vigdís Grímsdóttir och Birgir Sigurðsson. Birgir Sigurðsson anses vara ett av de stora namnen inom dramatiken och hans pjäs Óskastjarnan (Önskestjärnan) hörde också till vintersäsongens repertoar vid den isländska nationalteatern. Grandavegur 7 av Vigdís Grímsdóttir har uppförts vid Finska Nationalteatern (Kannastie 7).

Adresser:

BAAL (Association of Icelandic Independent Theatre Groups) c/o Mr. Þórarinn Eyfjörð, Laugarnesveg 92 IS-105 Reykjavík, E-post: kristin@ismennt.is

Bandalag Íslenskra leikfélaga (Association of Icelandic Amateur Theatre Companies) Laugarveg 96 IS-101 Reykjavík, Tel. 354-551 69 74, Fax 354-562 29 84, E-post: Bil@tv.is

Félag Íslenskra leikara (The Icelandic Actors Association) Lindargötu 6 IS-101 Reykjavík, Tel. 354-552 60 40, Fax 354-562 77 06

Leiklistarskóli Íslands (The Drama Academy of Iceland) Sölvhólsgötu 13 IS-101 Reykjavík, Tel. 354-552 50 20, E-post. leiklist@ismennt.is

Leikskáldafélag Íslands (Icelandic Playwrights Society) c/o Mr. Ólafur H. Simonarson, Spitalastig 8 IS-101Reykavík, E-post: ohs@mmedia.is

Íslenski dansflokkurinn (The Icelandic Ballet) Engjateig 1 IS-105 Reykjavík, Tel. 354-567 91 88

Íslenska Óperan (The Icelandic Opera) Ingólfsstræti IS-101 Reykjavík, Tel. 354-552 70 33

Leikfélag Reykjavíkur (The Reykjavik Theatre Company) Borgarleikhús við Listabraut IS-103 Reykjavík, Tel. 354-568 55 00, Fax 354-568 03 83

Þjóðleikhúsið (The National Theatre) Hverfisgata 19 IS-101 Reykjavík, Tel. 354-551 12 04, Fax 354-56112 00



Inspired by Iceland