Allmänt om Island

Island är en ö mitt i Nord-Atlanten. Från Helsingfors är det fågelvägen 2 451 km till Reykjavík och med flyg tar resan 3 timmar och 10 minuter. Närmast Island ligger Grönland, på 290 km avstånd från Islands västkust. I söder ligger Skotland närmast, dit är det 800 km och i öster Norge på 970 km avstånd.
 
Till ytan är Island 103 000 km2, mindre än en tredjedel av Finlands yta. Av marken är bara 1 % odlad, 20 % betesmark, 11 % täcks av lava och 12 % av glaciärer, 3% är sjöar och resten är ödesmark.
 
Island har ca 317 000 invånare.
 
Islands största stad är Reykjavík. Huvudstaden och städerna i närheten Mosfellsbær, Kópavogur, Garðabær, Seltjarnarnes och Hafnarfjörður bildar Islands mest bebodda tätort med sammanlagt ca 175 000 invånare. Ca 60 % av islänningarna bor i huvudstadsregionen. Andra stora centra är Akureyrii norr, Reykjanesbær 50 km från Reykjavik og Vestmannaeyjar, Vestmannaöar vid sydkusten.
 
Islands högsta berg är Hvannadalshnjúkur, 2 119 m över havet. Den största glaciären är Vatnajökull (8 300 km2), Europas största glaciär.
 
Den största insjön är Þingvallavatn, (83,7 km2), mindre än en tolftedel av Päijanne. Den mest kända sjön är dock Mývatn, som är världskänd för sitt fågelbestånd. (Och kanske även för sina enorma myggsvärmar - namnet betyder "Myggsjön").
 
Den längsta älven, Þjórsá, är 237 km lång. Största forsen är Dettifoss i norra Island. Genom den rinner 200 000 liter vatten i sekunden.
 
Islands myntenhet är króna. 
 
Island var en självständig stat från 900-talet till år 1262, då landet hamnade under norskt styre och sedermera tillsammans med Norge under danskt styre. År 1904 fick landet intern självstyrelse och 1918 blev det en egen stat med gemensam kung med danskarna. Den 17 juni 1944 förklarade sig Island självständigt och man valde landets första president. Islands nationaldag firas den 17 juni.
 
Island befolkades på 870-talet. Största delen av inflyttarna kom från den norska västkusten. Man känner rätt väl till det isländska folkets födelsehistoria, böcker skrivna på 1100- och 1200-talet har nämligen bevarats ända till våra dagar. De beskriver hur landet befolkades, hur rättsväsendet fungerade och hur man levde för tusen år sedan. Böckerna skrevs på kalvhudar och den mest berömda av de forntida författarna är Snorri Sturluson.
 
I dag är Island republik. Parlamentet heter Alþingioch har 63 ledamöter. Islands president heter Ólafur Ragnar Grímsson. Han valdes till sitt ämbete år 1996. Ólafur Ragnar Grímssons företrädare, Vigdís Finnbogadóttir, var världens första kvinnliga president som valts i demokratiska val och hon ledde landet i 16 år. Presidentens residens kallas Bessastaðir.
 
Island hör til de nordiska länderna och är medlem i Nordiska rådet. Landet hör dessutom till FN, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES samt försvarsalliansen NATO.

 

Näringslivet

Islands viktigaste näring är fisket. Av fisket fås största delen av statens inkomster. Inom fisket och fiskindustrin arbetar bara 10 % av islänningarna, eftersom fiskefartygen är moderna och välutrustade. Däremot får 70 % sitt uppehälle ur serviceyrken. Av dessa växer turismen hela tiden och nu är den näst viktigaste näringen. Dragblåster för turismen är det vackra landets speciella natur. Många islänningar har specialiserat sig på automatisk databehandling och exporten av programvara ökar. Betydligt viktigare än IT-industrin är dock den tunga industrin, vars mest betydande exportartikel är aluminium. Den energikrävande aluminiumproduktionen är lönsam på Island eftersom energin är billig.

Jordbrukets betydelse ligger framför allt i produktionen av inhemsk mat. Fårköttet räcker till export, men nästan alla andra produkter stannar i hemlandet. Grönsaker exporteras till Grönland och Färöarna. Gårdarna har de senaste åren varit tvungna att hitta nya binäringar. Det kan vara mink- och rävfarmer eller gårdturism. Många gårdar erbjuder även hästsafaris.

 

Kultur

Kulturlivet på Island är livligt. Att gå på teater, bio, bibliotek och konst-utställningar är ett populärt tidsfördriv. Islänningar skriver flitigt böcker och många författare är kända utanför det egna landet. Detta århundrades främsta författare är nobelpristagaren Halldór Kiljan Laxness (1902-1998). Många isländska författare finns även översatta till svenska (och finska). Kända namn är Vigdís Grímsdóttir, Einar Kárason, Einar Már Guðmundsson, Steinunn Sigurðardóttir och Njörður P. Njarðvík. 
 
En del islänningar håller på med musik och relativt många har fått en musikalisk utbildning. Dagens mest berömda islänning är sångerskan Björk.

 

Språket

Språket på Island är isländska. Det första främmande språket i skolorna är numera engelska. Som andra främmande språk läser man vanligtvis danska. Många islänningar talar danska med isländskt uttal och därför förstår många nordbor dem lätt. Det flesta talar också gärna engelska.
Isländskan har nio bokstäver som inte finns i vårt alfabet. Áá (au), Ðð (som thi engelskans this), Éé (som gi genast), Íí (som ii fin), Óó (åo), Úú, (o), Ýý (som ii fin), Þþ (som th i engelskans thing) og Ææ (ai). Konsonanterna ll och rl uttalas ofta dl och nn och nr uttalas ibland dn: brúnn dvs. brun uttalas brodn. Isländskan har många böjningsformer.
 
Några isländska uttryck:
 
Góðan daginn! (Gouthan daijin) God dag!
Bless! Hejdå!
Gjörðu svo vel! (Gjörthy svo vel) Var så god!
Takk fyrir (tahk firir) Tack
Ég skil ekki íslensku (Jie skil ehki islensky) Jag förstår inte isländska
Finnland Finland
Ég er frá Finnlandi (Jie er frau Finlandi) Jag kommer från Finland
Hún vill fara til Finnlands (Hon vidl fara til Finlands) Hon vill åka till Finland
 
I telefonkatalogen på Island står namnen i alfabetisk ordning enligt förnamnet, eftersom förnamnet är det officiella namnet. Tillnamnet/efternamnet avslöjar faderns namn, dvs. vems dotter eller son det är frågan om. Kristín Einarsdóttir är Kristín Einars dotter och Páll Einarsson är Páll Einars son. Det finns några gamla släktnamn i bruk, men nuförtiden föreskriver lagen att folk bildar sitt namn utifrån faderns eller moderns förnamn med tillägget "dóttir" eller "son".

 

Utbildning

De isländska skoleleverna går tio år i grunskolan. De börjar skolgången som sexåringar. Före det kan de gå i en frivillig förskola. Skolåret indelas i höst- och vårtermin precis som hos oss. Skolåret börjar i september och slutar i maj. På Island finns det glesbebyggda områden vilket innebär att en del av barnen är tvungna att antingen bo på internat under veckan eller åka långa vägar med skolbuss.
 
Efter grunskolan kan man välja mellan gymnasium och yrkesskola. De som avslutat en handelsutbildning kan även ta studentexamen. Yrkesexamen kan avläggas vid sjömansskolor (såsom sjöfartsinstituet), fiskindustrieskola, teknisk skola, landbruksskola och konstskolor. Det går också att utbilda sig inom sjukvården. Yrkesutbildningen tar ca 3-4 år.
 
Det finns några högskolor på Island, bl.a. universiteten i Reykjavík och Akureyri samt en lärarhögskolan och en konsthögskola.

 

Idrott

De populäraste lagsporterna är fotboll och handboll. Största delen av befolkningen simmar, eftersom nästan alla städer har simhall tack vare varmvattenkällorna. Övriga populära idrottsgrenar är ridning, vandring och golf. Islänningarna är också intresserade av hjärngymnastik; de spelar ivrigt schack. Det finns inte mindre än sex internationella stormästare i schack på Island.

 

Natur

Island har uppkommit i sprickan mellan två kontinentalsocklar som en följd av vulkanutbrott under de senaste 14-16 miljoner år och ligger precis där de två socklarna möts. Vulkanerna där är fortfarande aktiva och på Island är den fasta jordskorpan ställvis bara några kilometer tjock. Den underliggande magmahärden värmer upp lavan ovanför och samtidigt grundvattnet.
Det finns gott om varmt vatten och det har islänningarna lärt sig utnyttja. Husuppvärmingen sker till 85 % genom vatten. Växthus och friluftsbad värms upp på samma sätt. På många ställen ligger vattnet vid jordens yta och bildar varma källor. På Island finns 800 heta källor med en vattentemperatur på i genomsnitt 70 °C.
 
Landets största källa, Deildartunguhver, producerar över 150 liter kokande vatten i sekunden. Största sprutande källa finns i Haukadalur på södra Island. Den kallas Geysir och har gett namn åt alla sprutande källor i hela världen. Dess vatten har sprutat även 60 m upp i luften. Geysir vilade sig i åratal, men efter jordbävningarna i juni år 2000 har den blivit aktiv igen.
 
Islands jordmån hör till världens mest vulkaniska. Sedan landet befolkades känner man till 150 vulkanutbrott och ett vulkanutbrott beräknas äga rum vart femte år. Man vet att den mest kända vulkanen Hekla haft 18 utbrott sedan år 1140, ibland med mycket förödande resultat för omgivningen. Hekla är fortfarande aktiv och har senast haft ett utbrott år 1991.
 
För det mesta är vulkanutbrotten dramatiska händelser för människorna men ibland är de till nytta för vetenskapliga forskningen. Söder om Vestmannaöarna ligger ön Surtsey som föddes på 60-talet under ett tvåårigt utbrott under havet. Ön är fredad och vetenskapsmännen kan där följa med hur floran och fågelfaunan utvecklas på ett helt nytt landområde.
 
På Vestmannaöarnas bebodda ö Heimaey skedde ett vulkanutbrott år 1973. Det ställde til med stor skada men senare har man kunnat dra nytta av det. Marken på Heimaey är forfarande het inuti. När man leder kallt havsvatten i rör genom den heta marken kan man värma husen med det varma vattnet man får därigenom. Heimaeys hamn har blivit den mest skyddade på Island då man lyckats stoppa lavaströmmarna på bägge sidor om hamnen genom att spruta hundratalstusen liter kallt vatten på dem.
 
Ett vulkanutbrott ägde rum hösten 1996 på Vatnajökullglaciären. Det skedde under glaciären och fick stora delar av glaciären att smälta. De översvämningar som uppstod förde med sig vatten, is och jord. Att det var en häftig översvämning ser man av att den förstörde den väg som går runt Island på en 17 km sträcka, bl.a. en viktig bro. Två år senare, i december 1998, hände ett mindre utbrott i samma område. Med början den 20 mars 2010 uppstod ett flertal eruptioner i vulkanen Eyjafjallajökull med ett stort utflöde av aska. Flygtrafiken över Nord och Centraleuropa samt Brittiska öarna fick ställas in i flera dagar till följd av det.   

 

Glaciärerna

En diametral motsats till den vulkaniska marken är de enorma glaciärer som finns på Island. De täcker 11,5 % av landets yta, ca 11 800 km2. Under de senaste åren har dessa blivit tunnare på grund av att klimatet blivit allt varmare. Vatnajökull på södra Island är den mest betydande och samtidigt Europas största sammanhängande glaciär. Den är ca 1 km tjock och 8 300 km2 stor.
 
Övriga stora glaciärer är Langjökull (1 025 km2) och Hofsjökull (990 km2). De finns båda på det centrala höglandet, i söder finns Mýrdalsjökull (700 km2) och i nordväst Drangajökull (200 km2) Snæfellsjökull i Snæfellsnes syns i klart väder från Reykjavík.

 

Klimatet

Island har ett milt klimat året runt tack vare Golfströmmen. Temperaturen sjunker på södra Island på vintern till högst -10°C och på norra Island till ca -15°C. På sommaren kan temperaturen stiga till +23°C i söder och +24,5°C i  norr.

 

Flora

Endast 1/4 av Islands yta är täckt av växtlighet. De många vulkanutbrotten, havsvinden och de betande fåren är en av orsakerna till att Islands natur är karg og trädlös. Erosionen är kraftig och kampen mot den är en viktig del av naturskyddet. Man vet att det har vuxit mycket skog på Island men de forna skogarna höggs ner och eftersom klimatet blev allt kallare så växte det ingen ny skog. Ett otal olika växter trivs dock på Island, man känner till flera hundra vilda arter. För det mesta handlar det om lågvuxna arktiska blommor och gräsarter, mossor, djärvbjörkar och bär. Sega blomtuvor finns mitt i sandöknar och lavafält. Mossa och djärvbjörk täcker ofta gammal lava och gör sålunda den i övrigt karga omgivningen mjukare.

 

Fauna

Däggdjur på land

När Island befolkades på 800-talet fanns där inga andra däggdjur än fjällräven (polarräven). Rävarna är fortfarande allmänna och ställer regelbundet till med förödelse bland fårhjordarna. Människan hade med sig råttor och möss. I slutet av 1700-talet införde man renar från Norge, deras avkomlingar lever nu vilda på höglanden på östra Island. På 1930-talet började man minkuppfödning och det ledde smabbt till att förrymda minkar spred sig i naturen. De gör stor skada åt fåglarna och insjöfisken.

Havets däggdjur

I det isländska vattnen simmar sammanlagt 17 valarter och flera sälarter. Valar fångades i stor mängd ända fram till år 1986. I dag är arterna inte längre utrotningshotade. Säl jagas för pälsens skull under särskilda jakttider.

Husdjur

De vanligaste husdjuren är får (över 500 000) och hästar (ca 80 000). På landsbygden håller man dessutom kor, svin, getter, kattor, hundar, ankor, höns, kalkoner och duvor.

Fåglar

Island är det viktigaste häckningsområdet för Europas sjö- och havsfåglar och fåglarna utgör Islands egentliga fauna. Omkring sjön Mývatn på norra Island finns den största koncentrationen av häckande fåglar. Där häckar bl.a. Islands samtliga andarter. De branta klipporna vid kusten är populära häckingsplatser för kolonier av havsfåglar. Där finns bl.a. den förtjusande lunnefågeln med sin brogiga näbb. Människorna har traditionellt använt sig av havsfåglar och deras ägg som föda.
 
Åtminstone 300 fågelarter har påträffats. Av dessa häckar 73 regelbundet och många använder ön som rastställe under sina flyttningsfärder, 30 arter av flyttfåglar tillbringar antingen vintern eller sommaren på Island. Havsfåglar, sjöfåglar och vadare är de vanligaste inhemska fågelarterna.
 
Den mest berömda av rovfågelsarterna är den isländska jaktfalken som förr ansågs mycket värdefull och såldes till olika delar av Europa och Mellanöstern. I dag är den helt fridlyst. Även den enorma havsörnen har blivit sällsynt och har därför fridlysts. Den tredje isländska råvfågeln är djärvfalken (stenfalken). Fjällgripan och ejdern är mycket vanliga och ejderdun samlas in för beklädnadsindustrin. Även ejdern är fridlyst.

Fiskar

Insjöfiskar: I de isländska älvarna finns lax. Rödingen och bäcköringen trivs i sjöarna och bäckarna. Två andra fiskar är ål och storspigg. Ingen av de här fiskarna är egentligen någon sötvattensfisk utan de är havsfiskar som har anpassat sig till sött vatten.
Havet: Den rikliga planktonförekomsten vid Islands kust innebär en näringsrik miljö. Sammanlagt har 150 fiskarter observerats, men 66 av dem förekommer ständigt kring Island. De viktigaste djuphavsfiskarna som utgör grunden för fiskindustrin är bl.a. torsk, kolja och sej. Bland ytvattensfiskarna hör sillen till de viktigaste. Räka, havskräfta och isländsk kammusla är de viktigaste kräftdjuren och musslorna.

Islandshästen

Islandshästens historia kan följas bakåt ända till 800-talet då de första bosättarna tillsammans med andra husdjur även förde med sig hästar. Enligt gamla källor levde för över tusen år sedan i Nordeuropa en hästart som har fått namnet "Equus Scandinavicus".
Dess avkomligar lever på Island där rasen har bevarats ren på grund av landets isolerade läge. Islandshästen är i dag en helt unik ras, vars specialitet är egen gångart som kallas "tölt". Denna gångart finns endast hos islandshästen och den gör att det är bekvämt att rida.
Hästar används alltjämt i fårskötseln, eftersom fåren betar där det inte finns några vägar. På grund av hästens goda ridegenskaper har turismen börjat uppmärksamma islandshästen allt mer. Hästarna utgör en viktig del av det isländska landskapet och på landsbygden betar de fritt i stora flockar. Endast vintertid hålls de i närheten av bebyggelsen.

 



Inspired by Iceland